..som bekant börjat här och detta föranleder mig att få ett antal smärre hjärnblödningar under de första två veckorna. För oss som bor här är detta med 'school supplies' ett känt och avskytt ämne. För alla er andra...tja så här har vi det. Så här är det.... Här får man köpa alla skol attiraljer själv. Det enda skolan står för är lokaler, böcker och undervisning. Det är ju iofs helt ok med tanke på hur dyrt det är att driva skola och inte heller stör det mig nämnvärt att behöva betala för papper och pennor, det är VAD de kräver och NÄR de kräver det. För det första så skall alla ha med sig kleenex (näsdukar i papplåda) minst två stycken per unge. (Va falls??? När jag gick i skolan snöt man sig på toa eller STANNADE HEMMA när man var sjuk!!). Min son måste ha gymnastik kläder, men inte vilka som helst utan SKOLANS gymnastik kläder. Vad menar dom??? Jag skall alltså betala nästa tre gånger så mycket för ett par shorts och en T-shirt bara för att den har skolans emblem på den?? Nu skämtar ni!! Flickorna som nu båda två är i highschool har dans i år. Till detta skall det inköpas speciella kläder, i speciell affär. Skärpning på svåger politiken nu. Jag måste medge att jag starkt misstänker danslärarna att ha andel i sagda affär.
Sedan har vi alla de andra tillbhören de behöver. Helst skall vi föräldrar ha räknat ut själva exakt vad som behövs, använt vårt synska sinne och hittat rätt affär, inhandlat det och ha det redo att skickas till skolan när denna så kräver. Händer inte... Här är det mer ränn till WalMart under skolårets första vecka än under resten av året sammanlagt. Det skall inhandlas nya saker varje dag eftersom alla lärare kommer på nya grejor hela tiden och inte fan kan de samordna heller. Man kan tro att de flesta är nybörjare!! Pust och stön...om jag uppförde mig my dylikt sätt i mitt arbete skulle jag få sparken, omgånde.
Missta mig inte nu, jag tycker att lärare är jätteduktiga och att det är fantastiskt att någon vill ta sig an att undervisa mina barn. Själv skulle jag få ett nervöst sammanbrott och begå mord. Dock måste jag tillstå att denna helighetsstämpel som numera sätts på lärare retar mig. Jag vägrar respektera någon bara för att dom valt ett specielt yrke. PUNKT SLUT! Jag ger respekt baserat på handlingar och förtjänst. Gör du ett bra jobb, är en bra person och bidrar är du värd all respekt. Jag behöver inte ens tycka som du, vara som du eller komma överens med dig, jag respekterar dig högt ändå. Men att bara för att man valt att bli lärare, präst, polis, soldat osv osv kräva respekt, icke sa nicke! Då kryper den otrevliga lilla skattebetalaren fram och påminner om att min inte helt oansenliga inkomst genererar en inte helt oansenlig mängd skatt att betala för löner till ovannämnda. (utom prästen, han får tionde, dock inte av mig) I vilket fall som helst så är det med min logik jag som skall respekteras som kund eftersom JAG betalar för tjänsten, eller hur?
Nu menar jag inte att detta skall urarta till ett krig om vem som är värd mest respekt. Jag önskar mig bara lite mer ömsesidig sådan. Speciellt i från skolan.... Poliser här har jag inga större problem med. De är alltid himla hjälpsamma. Kommer mer om det sedan!
